Rocken

Eftersom jag är uppväxt i Sweden Rock-land går festivalen givetvis under namnet Rocken. Ska du på Rocken i år? När åker ni bort till Rocken idag? The Bladiblahs var bäst på hela Rocken, eller hur? Inte att förväxla med Festivalen! Säger man Festivalen menar man givetvis Östersjöfestivalen i Karlshamn. Två helt skilda saker.

Gummistövlar, regnrock och trocadero. Allt en behöver på Rocken!

Hursomhelst, i år hade vi bara råd med en av dagarna och det blev torsdagen för att få se vårt älskade Steel Panther. De var såklart asbra, men kanske var spelningen lite kort? Men vi hann med lite annat också: Noecean som var grymma, VA Rocks som var det bästa jag sett på väldigt länge och så fick Mattias gitarrnörda sig med Ola Englund från The Haunted. Träffade även en hel del bekanta som vi lärt känna under vår korta svenska rockkarriär och det är ju alltid kul!

Landets två största gitarr-YouTubers på samma bild!

Mellan banden provade vi instrument i 4Soundtältet. Jag fastnade med en Mustang så länge att två danska gubbar kom fram och ville lyssna och skickade hörlurarna mellan sig och nickade imponerat, haha! Åh vad jag saknar att spela bas!!! Önskar att det fanns ett band på rimligt avstånd som jag kunde gå med i, men det är bara Stockholm eller så är det funkband i Malmö och det är jag inte så intresserad av…

Två olika snubbar var framme och undrade var jag hade köpt mina snygga byxor! Haha, känns bra att pudelrocken lever och frodas!

Men det allra sjukaste var nog att Hööks ringde och sa att jag hade vunnit två VIP-biljetter till Grevlunda Grand Prix i helgen! Var där och köpte ett par snuskigt dyra skor (Ariat, hade inte råd med dem alls men hoppas på att jag inte får så ont i ryggen och att jag kan ha dem i många år) och passade på att vara med i en tävling. Och så vann jag! Hur ofta händer sånt?!?

Ont i plånboken, förhoppningsvis mindre ont i ryggen i flera år framöver!

Nu ska jag ta mig till stallet, hoppas på uppehållsväder och rida ut med en stallkompis. Det är inte ofta jag får ihop det att rida med andra så det är alltid supertrevligt!

Muskelrock!

Det finns festivaler med bra lineup, bra ljud, vettiga matställen och toaletter. Men som ändå inte når riktigt ända fram. Det saknas något odefinierbart, något man inte kan boka sig till eller få fram genom större öltält och spolbara bajamajor. Något jag skulle vilja benämna stämning, själ och hjärta. Jag har varit på några sådana festivaler i mitt liv; Indiefjord, Indietracks och New York Popfest för att nämna några. Där man känner att arrangörerna inte gör det för att de måste eller för att de vill driva sitt företag eller liknande, utan för att de gör det därför att de älskar det. Det Där Lilla Extra. Det som man märker redan när man bokar biljetterna. Volontärarbetarna som alltid är glada. Det där att banden inte alltid är de allra största, men de spelar som om det gällde livet, därför att de också älskar att vara där.

Muskelrock är en sådan festival. Jag är så glad att jag åkte dit igår och fick uppleva det. Jag trodde inte att sådant här fanns i Sverige och i rockgenren, och så visar det sig att det finns och ligger bara ett stenkast (typ) från där jag bor. Den tar plats i en gammal folkets park där slitna målningar av Elvis samsas med nya målningar av Pussy Riot. Tänk färgglada men slitna dansbanor, tombola, färgade lyktor och annat som man kanske inte direkt förknippar med hårdrock. Men det funkar otroligt bra!

Ja, jag har samma skor på festival som på hästtävling

 

Jag visste inte att det fanns såhär många unga människor som gillade hårdrock. Var kommer de ifrån? Vad gör de resten av året? Vill de vara kompis med mig? Också en förvånansvärt jämn könsfördelning i publiken (och även om banden inte direkt var 50/50 så var det ändå betydligt mer icke-män på scen än på alla andra festivaler i världen…).

Också väldigt stökigt på campingen….

Det händer ofta att jag känner mig otrygg på festivaler; det brukar alltid driva runt idiotiska jävla män som tycker att det är fritt fram att kommentera och ta på tjejers kroppar, som inte kan ta att man bara är där för att titta på banden, som inte fattar att de inte är något slags underverk som alla tjejer borde vara tacksamma att få vistas i närheten av. Igår upplevde jag inte en enda sådan man och det var fantastiskt. Jag behövde inte tänka på att stå eller se ut på ett visst sätt, jag behövde inte flankera mig med andra män för att kunna förflytta mig på området och jag kände inte att jag hela tiden behövde vara beredd att freda mig.

Banden varierade från ”hellre än bra” till helt jävla fantastiska. Och det var fint. Hellre än bra måste också få spela någonstans. Jag hade lyssnat på alla banden innan och kanske inte blivit jätteupphetsad, men satan vad de levererade live. Night Viper var det bästa jag sett på länge. Bra låtar, bra ös, grymma scenpersonligheter (basisten! trummisen!) dessutom inte mindre än två icke-män på scen, och jag blev helt kär i sångerskan, inte bara tack vare hennes grymma röst utan för att hon dessutom tyckte att vi skulle vara snälla mot volontärerna och akta alla små personer i moshpiten. Det kändes typiskt för Muskelrock på något sätt: KÄRLEK!

Tyranex

Girlschool var såklart jätteroliga att se, Tyranex var svinbra med helt sjuk basist och sångerska, Voltax levererade en stilstudie i ”hur man handskas med tekniska problem på scen” och bara köttade. Dessutom serverades helt fantastisk god veganmat överallt på festivalen. Allt var bäst. Betyg elva av tio. Nästa år ska vi spela där!!! (har jag bestämt alltså)

Ordningen återställd!

Sportkossan är tillbaka! Idag hade jag sån tur att en stallkompis kom till stallet samtidigt som jag och skulle rida ut. Så vi hängde på – en timmes skrittur i skogen. Och då menar jag verkligen i skogen – vägar är för veklingar 🙂 Perfekt eftersom då måste Sportkossan fokusera på att inte ramla omkull och då kan han inte spana efter faror samtidigt. Dessutom var det ju skönt att ha en kompis med sig, tyckte vi båda. Jag blev visad två jättebra slingor att använda till framskrittning, istället för att vända och gå samma väg tillbaka. Plus en stig till lite mer galoppvänliga vägar utan att behöva rida på 70-väg för att komma dit. Sportkossan var pigg och glad men lugn, så jag är väldigt glad!

Innan dess hade jag boendestödjaren här och för en gångs skull gick det jättebra. Bra att ha det på morgonen, så slipper jag gå och oroa mig för det. Städade köket – HEJA MIG!

Förra veckan tog Mattias tag i mitt liv och anmälde mig till en sommarkurs i låtskriveri på Bleknge Folkhögskola. Anmäla till saker är inte min starka sida direkt, så jag är glad att han gjorde det. Idag fick jag antagningsbesked – jippie! Ska bli jätteroligt. Jag har fastnat lite i min kreativitet senaste året, så jag hoppas att jag kommer in i det lite igen. Att det dessutom är en av mina favoritlåtskrivare som håller i det gör ju inte saken sämre!

Funderingar och musiksöndag

Idag är en sådan där jobbig dag igen. Jag ska både jobba, träffa arbetslivsresurs och gå till mellanvården och utvärdera mitt tyngdtäcke. Men efter det kan resten av veckan ägnas åt att försöka bygga den där vardagsrutinen jag har så svårt för. Jag tror att om jag bara hade haft jobb och fritid så hade det gått helt okej, men nu har jag jobb, fritid och jättemycket andra saker och då blir det lätt för mycket. Men jag vet ju också att jag behöver hästarna, för de dagar jag inte rider blir jag på fruktansvärt dåligt humör, hopplös och ledsen. Så hästar hjälper definitivt till att ta bort lite av mitt dåliga mående.

Igår red jag inte heller, men det var faktiskt helt okej. Jag försökte ta det lugnt, gick en promenad och sprang typ 100 meter! Inget ryggont, så snart kan jag springa 110 meter 🙂 Jag tänkte mycket på just kombintationen hästar och psykisk ohälsa, så kanske det kommer några fler sådana blogginlägg snart. Jag har läst en del om hur hästar används i vården som terapeutiskt hjälpmedel, men jag är nog mer intresserad av hur ”vanliga” hästar, t.ex. ridskolehästar och hobbyhästar, hjälper lite mer högfungerande eller icke-diagnosticerade personer i vardagen. Alla mår ju bättre av lite häst, men varför?

Heart. Nu när jag ser hur coola de är får jag nog börja lyssna på dem, haha!

Vi gick till studion och spelade in kör. Det blev verkligen pricken över iet. Speciellt en stämma som jag la på refrängen låter helt underbart, väldigt 1988. Jag får ofta höra att vi låter som Paramore eller Heart (sångmässigt), vilket är lite absurt eftersom jag aldrig har lyssnat på något av banden… Men Heart kommer vi nog få höra ännu mer efter detta! Så coolt att få jobba med en grymt bra producent, det är helt omixat men låter redan helt vansinnigt bra. Bara basen kvar, sedan ska det mixas och mastras och sedan tar vi över världen. 😉

På kvällen var det livesändning i vårt kök. Swedish Guitar Nerd pratade med sina fans världen över. Häromdagen åkte vi till Mjällby för att köpa en högtalare, och han blev igenkänd! Det tyckte jag var coolt. Nördar = bäst!

Inspelning!

Igår påbörjade vi inspelningen av vår nya singel! Spelade in lite slaskgitarr och sång och hade produktionsmöte om låten. Känns sjukt fett att jobba med en producent, det har jag inte gjort innan. Att någon kommer in utifrån och tycker saker, och så ändrar man lite och bara ja, det blev ju MYCKET bättre! Svårt att vara objektiv om sitt eget skapande. Idag är det trumdag, så jag behövde inte vara där ända från början.

Passade på att rida ut en stund i sommarvärmen. Jag älskar verkligen mitt stall! Inte bara det rent tekniska som fina marker, sjöutsikt, bra ridvägar, nära till världens bästa tränare och ridhus, utan stämningen. Så fort man kommer till den där lilla byn så blir man helt lugn! I min hjärna skiner alltid solen i Tararp 🙂 Och så en fantastisk stallägare och trevliga, okomplicerade stallkompisar. Inget tjafs!!! Bara det!

Den här har ni ju sett innan, men den sammanfattar stämningen hos oss så himla bra. <3

Sportkossan lubbade på och vi tog några galopper. Härligt! Så nu är jag pepp på att stänga in mig i en källare resten av helgen 🙂

 

Det är coolt att vara snäll!

Igår var det ju distriktsfinal i Livekarusellen. Bara att ha gått vidare från tre olika deltävlingar var ju stort för oss! Om man vann distriktsfinalen skulle man få åka till Karlstad och spela på riksfinalen. Väl på plats meddelade arrangörerna att det även fanns några specialpris, och ett av dessa var att få spela på Rockscenen på Malmöfestivalen. Detta priset skulle gå till ett band som på något sätt utmärkt sig både på och av scen under hela tävlingen.

Japp, jag är faktiskt såhär kort…

JÄVLAR vad vi ville vinna det! Så mycket att jag nästan mådde dåligt över det, haha! Men det är ju svårt att försöka maxa sin prestation utifrån de där luddiga kriterierna…

Men vi lyckades! Trots ryggskott och att jag stapplade runt som Ozzy på scen… Tack vare vår energi och det faktum att vi kärleksbombat alla inblandade konstant tyckte juryn att vi förtjänade en grym festivalspelning. Fatta! Det lönar sig att vara snäll! Det är coolt att vara snäll! Det är inte coolt att vara cool 🙂

Vi vann inte poängmässigt så vi slapp åka till Karlstad. Det tyckte jag var skönt, det finns så många andra band som behöver det mer än vi och som hade uppskattat det mycket mer. Men det här är tusen gånger större och viktigare för oss!

Vann gjorde Hedda Hatar, otroligt välförtjänt! Inte för att jag står ut med deras musik, men jag tycker de är grymt bra, tajta och speciella i sin genre. Dessutom enbart icke-män. Perfekta vinnare!!!

Ses där va?

Finaldags!

I morse steg vi upp tidigt som fan och blev uppringda av P4 Blekinge 06.40. Så vill ni höra våra härliga morgonröster och Worlds apart på radio är det bara att lyssna på Morgon i P4 här. Vi pratade om att löjla oss på scen och om att vi är det enda Blekingebandet till distriktsfinal i Livekarusellen. Jag har mailat alla lokalmedier om detta men bara radion reagerade. P4 är faktiskt en riktigt bra kanal som ofta spelar bra musik. Nu får det mig att låta som en riktig tant, me. jag lyssnar hellre på P4 än P3 och reklamradio. Man får skruva ner när de spelar Sanna Nielsen helt enkelt 😉

(jag har förresten varit förband till Sanna Nielsen en gång, haha!)

Vi blev uppochner?!

Nu är vi iallafall på väg till Kulturhuset i Hässleholm för distriktsfinal! Jag vet fortfarande inte riktigt hur jag ska kunna vara bra på scen när jag knappt kan röra mig, men det får ordna sig på något sätt. Det får bli mycket gå omkring och gestikulera.

Mer gitarrnörderi, yay!

Igår skulle jag till arbetslivsresurs vid ett, vilket innebär att jag inte fick ihop det med ridning innan dess och inte heller efteråt. Vid elva hör de av sig och ställer in mitt möte! Åh så irriterande. Speciellt eftersom jag avskyr att ändra planerna i sista sekunden. Så då hade jag ju hunnit ut till stallet, men eftersom jag hade ställt in mig på att inte åka ut dit kunde jag liksom inte ställa om! 🙁 Nåja, jag tror min rygg tackade mig att den slapp ansträngas åtminstone en dag.

Soundcheck med Frontback.

Anledningen till att jag inte hade hunnit med stallet efter arbetslivsresurs (om det nu hade blivit av…) heter Swedish Guitar Nerd Rig Tour! Vi har som sagt nördat oss med Vic i Hardcore Superstar tidigare, och igår fick vi äran att hänga med ett av våra absoluta favoritband Frontback! Vi såg dem i Olofström (av alla ställen…) för ett par år sedan och snodde genast typ större delen av vår scenshow från dem. Trådlöst system? Från Frontback! Rollups? Från Frontback! Viljan att vara sjukt grymma live hade vi redan innan iochförsig, men all inspiration på den punkten är ju fantastisk. Sedan lyckades vi spela ihop på förfesten till Sweden Rock förra året, och det visade sig att Frontback inte bara är världens grymmaste rockband, utan även världens gulligaste och trevligaste personer. Nu kanske jag förstör deras coola rockimage när jag skriver det här men ÅH vad mysiga och goa de är!

Här är min favvolåt från senaste skivan:

De spelade på Kafé DeLuxe i Växjö tillsammans med Bulletrain. När jag hängde i Växjö med mitt allra första band för typ hundra år sedan låg DeLuxe på ett helt annat ställe så jag hade inte varit i dessa nya fräsiga lokaler innan. Jag kom ihåg att vi på den tiden var för unga för att komma in men att typ Melody Club eller om det var Kristian Anttila lovade arrangörerna dyrt och heligt att vi inte skulle dricka något och de släppte in oss så att vi skulle få se konserten. Så gulligt! Fast det var nära att jag inte kom in igår heller, hihi! Kvinnan i kassan frågade om jag verkligen var 18, och när jag sa ja ville hon ändå inspektera mitt körkort noga. Man vet att man är gammal när man blir GLAD för det, haha! Det var en av höjdpunkterna under kvällen 🙂 Höjdpunkten för Mattias var när en i Bullet hälsade på honom. Vi kräver inte mycket vi.

Högtalarbonad på DeLuxe.

Jag återkommer med videon när Mattias har redigerat den, men jag kan redan nu berätta att den kommer bli fantastisk. Även om jag inte är ett dugg intresserad av prylar och teknik är både Mattias och Frontback så kunniga, roliga och intressanta att man liksom blir intresserad när man lyssnar! Det är väldigt svårt att inte flika in skojiga kommentarer när man filmar kan jag säga 😉

Vet ni hur svårt det är att hitta en backpatch till ett plagg i barnstorlek? Men igår hände det!!! JÄ!

DeLuxe var ett grymt gött ställe. Veganska, glutenfria hamburgare till middag och excellent DJande innan och mellan banden. Ett av mina favoritband Bullet var DJs, men faktum är att arrangörens telefon som låg inkopplad en bra stund innan var nästan bättre. Dessutom var det roligt att se lite nytt folk liksom, och att det var nästan fullt en vanlig sketen onsdag. Här vill jag spela nån gång! Frontbacks spelning var som vanligt helt otrolig, jag stod bara och fånlog hela giget för de är så jääääkla bra. De borde bli störst i världen. Bulletrain som spelade efteråt borde varit min grej (inte minst för att sångaren hade en likadan sångpedal som jag och vi hade en nördig diskussion om det under soundcheck, hehe, jag som inte var nördig eller intresserad av prylar, just det…), men de nådde inte riktigt fram till mig. Kanske för att jag visste att vi hade en timmes körväg hem.

29an. Här har man ju åkt några gånger.

Nu är jag SÅ jäkla spelsugen, både att sjunga med Lovebomb men också såååååå sugen på att spela bas!! Även om jag verkligen tycker att Lovebomb blivit bättre live nu när jag kan röra mig saknar jag att spela bas jättemycket.

Swedish Guitar Nerd

Min man är Karlshamns bäst bevarade hemlighet. Han har en av Sveriges största gitarrkanaler på YouTube med tre miljoner visningar. TRE MILJONER!!! Det går liksom inte att förstå.

Swedish Guitar Nerd och Guitar Rehab i full action.

För er som tror att han bara får köra runt mig och Sportkossan och stå och frysa i ridhus hela tiden så är det i princip sant, men ibland gör vi grejer med Swedish Guitar Nerd också. I somras gjorde han sin första rig tour med Vic Zino från Hardcore Superstar, då fick jag äran att filma. Superkul! Jag försöker peppa honom att göra fler sådana, och det verkar som att det snart kommer hända något mer på den fronten. 🙂

Trying to be Elvis…

Igår åkte vi till Löddeköpinge för att hänga med personerna från Guitar Rehab som har ett showroom för Green Guitars/Guitarnet (klimatkompenserade gitarrer) på Lucy’s Diner. Vi trodde vi hade kört fel först för vi hamnade på ett industriområde, men det var helt rätt. Hur coolt som helst att någon lyckas starta och driva en amerikansk hamburgerestaurang på ett industriområe i Löddeköpinge, och dessutom upplåter ett rum till gitarrer! Det var idel entusiasm från alla inblandade och jätteroligt att få träffa andra nördar och filma lite videos. Även om jag inte är så intresserad av gitarrer så är det alltid inspirerande att träffa folk som har ett intresse och brinner för något. Oavsett om det är gitarrer, frimärkssamling eller orkideodling. Nördar är bäst!

Jag fick Snickerssoppa. Det lät godare än vad det var.

Guitar Rehab verkar ha en oändlig mängd energi, så medan jag och Mattias körde hem lyckades de redigera en video och lägga upp den!

Helsingborgspelning

Spelningen igår gick ganska bra. Jag kände mig lite ur form och lite förkyld så när jag skulle hoppa runt blev jag otroligt andfådd och missade massa toner. Tog inspiration av sångaren i Hardcore Superstar och gick runt på scenen istället för att hoppa = mindre andfådd, fler bra toner. Funkade ganska bra för vi fick bra kritik att vi använde hela scenen. En i juryn hade kollat upp att jag spelade bas innan och tyckte det var jättebra att jag inte gjorde det utan kunde hoppa runt på scenen istället. Känns som att det var helt rätt att ta med bästa Pelle i bandet!!

Eventuellt coolaste backstage hittills – en boulebana!

Sen åt vi vegansk och glutenfri kebabpizza på Bomb Pizzeria, turistade lite, råkade på en annan rockstjärna (från bästa Frontback!) och gick sedan till hotellet. Jag utnyttjade hotellnatten till max genom att inte kunna sova!!

Helsingborg och Helsingör.

Jag kan verkligen inte sova alls för tillfället. Jag har haft sömnproblem så länge jag kan minnas, men det har oftast varit att min hjärna varvar igång medan kroppen är trött. Nu är det precis tvärtom. Min hjärna är helt lugn och vill stänga ner, men kroppen är igång. Känns som det kryper i musklerna, de känns lite spända och liksom fulla av energi! Men jag kan inte träna mer än vad jag gör, det kommer liksom inte funka. Just nu rider jag upp till två timmar per dag (och att rida Sportkossan är INTE bara åka med, utan man får jobba!), gör yoga och promenerar/springer. Varje dag! Man tänker att musklerna borde vara trötta liksom? Och jag äter normalt, försöker verkligen fokusera på att äta på bestämda tider och inte hoppa över något mål. Ska prova att minska ner lite på sockret, kanske är det som spökar? Nu har jag regeln att inte äta/dricka nåt sött efter klockan sex, kanske helt enkelt får säga att inte äta nåt socker alls till vardags?

Jag har fått en kallelse till en arbetsterapeut nästa vecka och ska där få prova ut ett tyngdtäcke. Är det någon som har provat det? Funkar det?