Bokstavsryttarens Bokklubb del 1

Det här vet inte så många om, men jag är 1/4 utbildad bibliotekarie. Orkade inte fullfölja utbildningen och det är jag fortfarande lite ledsen över (men det är inte för sent än!). Jag är med andra ord en bokfantast. När jag var liten ville jag bli författare (av hästböcker) och skrev tusentals berättelser om missanpassade tjejer och deras hästar. Jag läste såklart alla böcker som fanns på biblioteket om hästar och kanske ungefär hälften av de som inte handlade om hästar. Nuförtiden läser jag mest fantasy och fackböcker om hästar. Det är det sistnämnda jag vill dela med mig av i Bokstavsryttarens Bokklubb!

Först ut är boken ”Rid i harmoni med hästen” av Perry Wood. Den stod lite undangömd i en hylla längst in i biblioteket och ser inte mycket ut för världen. Ett ganska fult omslagsfoto där hästen ser missnöjd ut, ganska trist layout utan bilder. Baksidetexten kunde varit skriven för vilken ridbok som helst, det är ingenting som sticker ut överhuvudtaget. Hela boken känns daterad (även om den är skriven 2002) och lite… trist.

Inget kunde vara mer fel! Det här är den första fackboken om hästar där jag faktiskt har skrattat högt flera gånger. Författaren skriver med en torr, självironisk humor (han är britt, om ni undrade) blandat med en väldigt trevlig syn på hästar och ridning. Han tar upp allt från hur man kan tänka i sitt umgänge med hästar till konkreta råd om sits, hjälpgivning och rörelser. Det låter kanske som gammal skåpmat; de flesta böcker om hästar tar väl upp sådant, men jag tycker att den här boken gör det på ett lite nytt och mer lättförståeligt sätt. Författaren utgår alltid från hästen och hur den upplever situationen och har en ödmjuk inställning till samspelet mellan ryttare och häst. Dessutom får man ta del av guldkorn som detta angående ryttarens andning ”Det är märkligt hur svårt det kan bli [att rida] om du glömmer att andas. Även att leva blir svårt efter en mycket kort stund”. Eller i definiering av termer ”Vanligt sunt förnuft: att inte vara dum för jämnan”.

Det enda minuset i själva texten är märkliga översättningsval. Det heter till exempel inte sittande trav (sitting trot på engelska), det heter trav nedsittning på svenska. Petitesser kanske, men sådana ordval stoppar upp min läsning lite.

Jag vill helt klart rekommendera den här boken om du är det minsta intresserad av hästvänlig ridning och att börja tänka i nya banor. Den finns säkert i något dammigt hörn i ditt folkbibliotek.